45 minuters löpträning

Jävla skrytblogg. Så tänkte i alla fall jag när jag skrev rubriken. Och nu jävlar ska jag skryta! För jag är sjukt imponerad av mig själv. För – vad var det – två veckor sedan var löpning något man:

  1. blev tvingad till i grundskolan (ett varv runt dammen, uuuh, dö höjd puls döden)
  2. något man upplevde som publik när världenz bäzta kompiz sprang runt lidingö och maraton och sånt
  3. något man var imponerad över att andra kunde och tyckte verkade praktiskt att kunna ifall man skulle hamna till exempel i en skog med en trasig bil och då kunna veta att man skulle kunna springa hem.
  4. Något man gjorde ett taffligt försök efter att ha inspirerats av världenz bäzta kompiz vilket innebar 2, kanske 2,5, kilometer i ett spår och under tiden vilja döda alla man mötte, alla som sprang om + lägga sig själv i diket och skrika och sparka (en upplevelse så fruktansvärd ångestfylld och pinsam)

Och vad händer nu då? Springer som på löpande band. Och det är just vad jag gör. Det är jättekonstigt och går utmärkt. Jag längtar efter löpbandet och det firade jag idag med ett besök:

Springskoaffären

Och besöket resulterade i dessa två ateraljer, en för höger fot och en för vänster fot:

Högran och Vänstran

Högran och Vänstran invigdes idag och det gick jättebra förutom:

  1. Litet skavsår, inte Högran och Vänstrans fel utan dåliga strumps
  2. Jag har hallux valgus.

Skavsåret är lätt fixat. Hallux valgus är lite svårare. För er som inte vet vad det är så kan man säga att stortån, i mitt fall i varje fall, till varje pris vill sträcka sig mot de andra tårna och liksom gosa in sig mot dem. Det ser ut lite så här:

Hallux valgus

Jag har nästan altid ont där det är rött på bilden. Inte asaont men irriterande smärta. Alltid alltid alltid efter träning och dagar då jag rört mig mycket. Jag tror inte jag får ont när jag cyklar mycket, det har jag i varje fall inget minne av. Om jag till exempel bara ligger i sängen eller i soffan en dag – då har jag inte alls ont i foten (då brukar det vara huvudet och/eller ryggen som står för smärtorna). Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till, kommer det gå över? Kommer det bli värre? Finns det nått jag kan göra för att slippa det här?

This entry was posted in Fysiskt arbete and tagged , , , . Bookmark the permalink.

2 Responses to 45 minuters löpträning

  1. Hej söta.
    Min dotter Frida (som ju också bor i Uppsala), har också en sådan där Hallux Valgus. Juvenil också, eftersom hon är så ung. Hon var till Enköpings sjukhus för röntgen i lördags, och det blev genast fastställt att hon kommer att opereras i höst. Hon känner sig jättelättad, för ÄNTLIGEN kan hon se fram emot en sommar (nästa år) då hon kan strosa runt på stan under sommarsemestern utan att ha ågren över att få ont och inte kunna gå alls dagen efter.

    En arbetskamrat hade två stycken och opererade båda samtidigt. Hon känner ingenting av dem längre.
    Så mitt tips är: Sök läkare och se till att operera, så slipper du en hel del huvudbry och fotsmärta :)

    • Johanna Nystrom says:

      Jag har också tänkt på det där med operation, det verkar så läskigt! Men de gör det väl bara om man har jättebesvär? Jag står ju liksom ut även om det gör ont… Men det är helt klart värst på sommaren, då kan jag ha problem att använda fötterna öht om jag gått mycket dagen innan. :P

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>