Monthly Archives: mars 2013

Världen anropar Johanna – inget svar

Jiddrans vad fort det gick att hamna i en bubbla som består av bebis bebis och bebisrelaterad stuff. Ingen övergång utan rakt in i bubblan. Det är liksom ingen såpbubbla utan min är ordentligt armerad betong. Allt utanför bubblan = helt ointressant. När det pratas om annat än lilla hjärtat så förstår jag inte på något sätt hur det kan vara intressant. Var inte helt beredd på detta. Men jag var inte heller beredd på att vi skulle äras med det otroligaste fantastiskaste som någon människa skådat. En människa som på sitt tredje dygn lärde sig kräkas. En människa som på sitt femte dygn överstigit sin födelsevikt med 15 gram!!! Ja ni förstår ju vilken otrolig människa vi har att göra med här. Övrig samtidsorientering är överflödig. 20130322-041653.jpg

Kategorier: Primaterna | 1 Kommentar

Nytt personbästa!

Idag har jag sovit i tre sammanhängande timmar. Det är nytt personbästa sen i fredags. Hög femma på den! Hög femma, eller fasen hög DUBBELfemma på att jag födde en onge i lördags. Rätt stor grej i livet grej. Vi kör även klackarna i taket på den.
20130321-001255.jpg Före.

20130321-001344.jpg Efter.

Kategorier: Primaterna | 1 Kommentar

Lilla hjärtat

20130314-133658.jpg I 45 minuter har vi idag lyssnat på lilla hjärtat slå. Vi fick komma in på en extrakontroll idag för klockan ett i natt vaknade jag och då var det blött i sängen minsann. Vad som hänt vet ingen för alla sov när vätan etablerade sig i sängen. Efter en radda undersökningar på in- och utsida av min kropp så ställdes följande slutsats: troligtvis den yttre fosterhinnan som brustit. Den inre tycks vara intakt. Nu tycker jag vi alla stämmer upp i peppiga hejarklacksramsor så lilla hjärtat tar sitt pick och tar sig ut – jag ställer ju gärna upp och hjälper till som den goda moder jag är.

Kategorier: verkligheten | Taggar: | 1 Kommentar

När de pratar om ungdomar

Vuxna pratar om ungdomar hit och dit om all sköns problem som uppstår, ensamhet och sociala medier och vikten av bekräftelse och uppvisandet av ytor men inuti mår di dåligt di dära ungdomarna för di fick bara 11 likes på sin instagrambild osv.

Jag liksom tror att det är mig och mina kompisar de pratar om. Nu slog det mig att jag är 32 år och att de troligtvis pratar om några andra än mig och mina kompisar.

Kategorier: verkligheten | Taggar: | Lämna kommentar

Det här med att inte fatta nått

Imorgon är det alltså prick vecka 41 enligt appar, barnmorskor och vetenskapens heliga hemul.

Sånt som fortfarande händer:
- Jag tänker att graviditeten inte är på riktigt, ett tokigt skämt som dragits lite långt.
- Chockskador när spegelbild möter öga och hjärnan försöker tolka ögats registrering whawhawhat vad var det där?!

Braiga förslag jag lagt fram till Jonas för att få igång något sorts gemensamt projekt att fördriva tiden med:
-Skaffa en till katt
-Skaffa hund
-Dra iväg på en sista minuten
Inget av förslagen har fått gehör. Istället fick jag illustrera nån labbrapport eller nått pm eller vad det nu var han höll på med. Jävligt nyktert projekt. Låt mig presentera ”Olja i vatten emulsion”20130310-183030.jpg

Kategorier: verkligheten | Taggar: | Lämna kommentar

För mycket och för lite skämmer allt

Ok något som jag trodde att jag aldrig skulle känna som jag säkert kommer att förundras över framöver men nu känns det faktiskt så här: JAG ÄR JÄVLIGT TRÖTT PÅ ATT VARA LEDIG. Ledig på gränsen till sysslolös. Ledig som i att vakna varje morgon och behöva hitta på något meningsfullt. Det började mola lite ångestmoln redan i tisdags. De tre senaste dagarna har jag haft någon sorts panik över den här ledigheten. Jag är arg på ungen för han slösar på föräldraledighetsdagar. Jag är arg på mig själv för att jag inte kan njuta av det här. Det är jävligt irriterande att vara så här instabil – jag är mycket dålig på att hantera det. Jag försöker hitta på något som ska ge lite livsglädje varje dag. Och visst är jag glad emellanåt, det är jag, men jag är också arg, förtvivlad, ledsen och panikslagen över att jag är arg, ledsen och förtvivlad.

Hur jag försöker få mening i tillvaron:
Lukta på schampo och balsam. Jag tvättar håret fast det inte behövs. En riktig hit.

Gå på loppis och fynda. En riktig hit. 20130310-175335.jpg

20130310-175404.jpg

20130310-175416.jpg

Besöka Barneqiperingsboutiqer. Kul men stört och känslan av upplevd fattigdom kan infinna sig.

Gå till affären och köpa ny frukt. Den här är en riktigt nervig aktivitet i och med att frukten på affären kan vara dålig och risken att fastna någonstans på vägen i en sammandragning mitt i en kissnödighet är mycket mycket stor. Obehagligt men kul när frukten är fin.
20130310-175758.jpg Försökte också spana efter vårtecken här i hoodsen men ja ni ser ju hur det ser ut…

Baka. Har läst att många bakar i väntans tid. Jag har inte varit sugen men en arla morgon slog jag till på scones. Scones, detta vetefettiga otyg som beter sig som fågelmat efter gräddning. Helt meningslös aktivitet.

41 veckor firar vi imorgon.

Kategorier: dåligt, verkligheten | Taggar: | Lämna kommentar

080313

20130308-104045.jpg
Ok nu har jag drunknat i grattis kvinnor på kvinnodagen hälsningar.

Är det verkligen lämpligt att gratulera till ett kön? Eh nej inte inte verkligen inte och jag hoppas att så många som möjligt tar dagen i akt och gör något vettigare av den om tillfälle ges för möjligheter finnes ca överallt som en kan hänga på. Det är bara att googla fram om det skulle råka vara så att en fastnat i ett Grattis kvinna på kvinnodagen!

Kategorier: Tradition | Taggar: | Lämna kommentar

Det här med alternativ reproduktion

Svenska statens medicinsk-etiska råd tycker ju att det ska vara ok med icke-kommersiellt surrogatmödraskap och nu diskuteras det här ca överallt. Stora filosofiska frågor kring kroppar och människoliv och det är intressant.

Själv har jag tänkt på att det här med att utöva föräldraskap är så viktigt för vissa människor. Vissa är beredda att göra väldigt mycket för att få bli föräldrar: långa utredningar för att få adoptera, ingrepp på sin egen eller annans kropp. Jag tänker att det är stora psykiska, fysiska och ekonomiska investeringar för det här föräldraskapet.

Personligen skulle jag aldrig orka, antagligen för att jag inte ser föräldraskapet som något självförverkligande. För mig är inte barn eller att ha barn eller vara förälder något självklart i livet. Det är fantastiskt att barn kan bli till men att jag skulle få bli förälder ser jag som liksom – ööööh – en gåva?

Men sen det här med singelkvinnor som vill skaffa barn utan man. Det är lite extra knepigt för dem tydligen t ex att adoptera och de får åka utomlands om de vill inseminera sig på konstgjord väg. Det verkar dock som att de kan hitta vägar till föräldraskapet även om de inte tillhör normen som krävs för att få stöd av moder Sveas system. Det har pratats en del om det här, det är lite svårt och jobbigt och kvinnorna blir ifrågasatta och åsidosatta av systemet. Men hallå. Hur gör singelkillarna som vill ha barn? Alltså jag har inte sett någonstans att denna fråga tagits upp. Jag bara undrar är det något som är så otänkbart att ingen ens tänkt den tanken? Hur står sig singelkillarna i adoptionskön? Vad jag förstått så kan en som kvinna få adoptera som singel. Men är män fortfarande helt otänkbara som föräldrar – om de inte har en kvinna vid sin sida eller?

Kategorier: Flora & Fauna | Lämna kommentar