Tag-arkiv: böter

Max 0,5% och en mindre förseelse

Ok here goes min utvärdering av systembolagets alkoholfria utbud som jag flukturerade mig i i fredags, så kallad midsommarafton, då alla andra i alla fall i min närhet drack starksprit som om de aldrig hört skrönan om kräkmedel. Ok jag överdriver, riktigt så konsumerade de kanske inte. Själv kan jag konstatera att det inte finns kräkmedel i det alkoholfria utbudet, det kunde man bälja i sig hur mycket som helst av utan att kräkas (ok, det här tror jag inte heller är riktigt sant för jag tror att om man dricker tillräckligt mycket tillräckligt fort så kräks man nog – men jag vet inte för det har aldrig hänt mig). Jag sög i mig mitt mjöd som om jag vore en ökensvamp flyttad till regnskogen. Så först till den allmänna upplevelsen och sen kommer jag gå mer in på detaljer kring varje grej jag drack.

Allmän upplevelse: Först kändes det ganska värdelöst. När jag stod på systemet till exempel kändes det som ”men varför tar jag det här, det finns ju vatten i kran”. Men jag är i efterhand glad att jag provade. För den allmänna upplevelsen är helt klart positiv. Det gick att dricka hur mycket som helst, det mesta var gott och MAN FICK KÖRA BIL FAST MAN DRUCKIT ASMYCKET ÖL! Whoop! Whoop! Det kändes jättekonstigt att i ena stunden sitta med en öl i handen och i nästa stund en ratt. Men det kändes mycket bra. Nu över till sortimentet.

Carlsberg Non-Alcoholic (nr 1985)
Carlsberg Non-Alcoholic (nr 1985)

Först ut är alltså Carlsberg Non-Alcoholic som har som mest 0,5% alkohol i sig. Alltså jag tycker det är en helt trevlig öl. Jag gillar ju inte humle och sånt och då är den här faktiskt en helt ok standard. Typ en öl man kan köpa för att den är ok i pris och inte smakar skit. Den kostar 9,90 flaskan. Den går också att köpa på typ vilken affär som helst med större sortiment än kexchoklad vilket också kan vara en fördel eftersom att systembolaget har konservativa öppettider. Allmängiltigast i test.

Fentimans Shandy (nr 1911)

Det här ingefärsölet alltså – Fentimans Shandy. Härlig upplevelse. Det brann i halsen och stack i läpparna på ett sånt där härligt ingefärsvis. Jag trodde inte jag skulle palla hela flaskan men det gjorde jag och det tog tid – jag varvade lite med annan öl emellan. Så ett stort plus för skruvkork! Och ett stort plus för konceptet. Fräsigt! 19,50 flaskan och det är det värt, man behöver ca en per festlig kväll. Den ska smaka annat som apelsin och choklad och vad det nu står, jag vet inte – jag var frälst i ingefäran och fokuserade bara på den. Även denna har max 0,5% alkohol i sig. Mest spännande i test.

San Miguel (nr 1907)
San Miguel (nr 1907)

Spanjorerna kan sitt sin! Noll procent alkohol. Eller 0,0 till och med. Den här ölen alltså. Hur gooood som helst! Jag skulle vilja ha minst tre om dagen eller en platta i veckan eller nått. Otrolig läskande. Den här vill man ha så att man kan ta en och tuta på när som helst. 8,90 för en 33cl burk. Sjukt prisvärd och sjukt god. Bäst i test.

Störtebeker 1402 (nr 1900)

Den här, Störtebeker 1402, köpte jag enbart för att det stod bland annat om en pirat på baksidan. Jag anade oråd men jag är svag för etikett och text. Första intrycket var ”fy fan jag vill spotta ut”. Helvete vad surt och smakigt och humligt och brödigt och blä. Men skam den som ger sig – efter en tredjedel var den god och rann ner för strupen utan att jag behövde krampa. Jag dricker ju alltid rumstempererat (gäller all vätska). Det är bra för det brukar smaka lite mer då. Men den här ölen tror jag faktiskt gör sig bäst om man följer systembolagets rekommendationer att dricka den 8-10 grader kall. Kyla dämpar ju smaken en del och man slipper få en kräkreaktion i början. Prisvärd är den också med sina 9,80 flarran. Men det blev gott så den här ölen blir ”twistigast i test”.

Det var de ölen jag provade men det finns väldigt många mer som jag kommer undersöka under förutsättning att jag måste pga 1) beredskap 2) bilkörning. Men jag provade även några drycker ur kategorin ”övrig” på systemet. Vad vissa av de här dryckerna är går inte att klacificera. De är inte cider och de är inte öl och de är inte vin och inte läsk och inte vatten.

BEO Apple Green Tea (nr 1977)

Först ut något danskt ospecifikt men sjukt fresch. BEO, vad det nu står för, med smak av äpple och grönt te. Perfect match in heaven. Jag var orolig för en allt för artificiell äpplig smak (typ á la kopparbergs-whitetrashpåettdåligtsätt-cider :S) men den var god och ja den var ju ekologisk och då kanske man inte använder artificiella smaktillsatser vad vet jag. Den smakade gott äpple i alla fall. Och det var jättegott tillsammans med teet. Det här vad det nu är har 1% alkohol i sig och kostar 9,90 spänn och det här vad det nu är blir fräschast i test.

BEO Blood Orange Hibiscus (nr 1973)

BEO Blood – BEO äpplets kompis. Den här var bäst i teorin. Köpte den för att det stod hibiscus på. Jag drack en gång en hibiscus-cider och det var så in i bängen gottgåttgott! Den här var dock för mycket hallon och för lite hibiscus. Blodapelsinen var där emellan och visste inte riktigt vilket ben den skulle stå på. Den kostar som sin BEO-kompis 9,90, har 1% alkohol i sig och blir till skillnad från sin BEO-kompis; Sliskigast i test.

Det här var var jag provade ur kategorin ”Övrigt”. Sista kategorin i testet/redovisningen är kategorin ”must”.

Saxhyttegubbens Blåbär 100% (nr 1964)

Musten Saxhyttegubbens Blåbär 100% – vad ska man tycka om det? Ja om vi börjar med namnet Saxhyttegubben… Åh gud jag vet inte vad jag ska tycka om det namnet men det får mig ur balans. På systembolaget så såg jag bara att det stod ”Blåbär” så jag gick på det. I loves blåbär! Jag kollade inget annat jag bara konstaterade: Blåbär och lade i korgen. En konsument kan ju till exempel kolla prislappen. Hade konsumenten gjort det hade konsumenten sett att den här flaskan med 33cl osötad blåbärsbuljong kostade 69 riksdaler. Sextionio – sex tio nio – 6*10+9 jävla spänn. Haha man ba ”lägg av är det sant?!” när informationen når en. Det var gott, för blåbär är gott. Och det var som osötad blåbärssoppa, förutom att soppa är lite tjockare än den här drycken. Älskar beskrivningen på systembolagets hemsida: Bärig, mycket frisk smak med tydlig karaktär av blåbär – no shit Charlotte när det är 100 PROCENT blåbär i. Ingen alkohol alls i blåbär tydligen. Passar mycket bra till ostkaka enligt egen erfarenhet. Schwein-dyrast i test.

Jag kan också meddela att även om man är helt nykter och bara druckit drycker av denna karaktär så funkar det förträffligt bra att bakis-hänga med de som drack det andra. Och appropå sprit: jag tror det finns alkoholfri snaps men det kan ha varit en hallucination på systembolaget. Men jag tyckte jag såg en tom hylla med alkoholfri snaps. Det hade jag velat prova.

Och nu till förseelsen. Jag glömde körkortet hemma så jag körde bil utan körkort. När jag upptäckte detta ute på landet i en jävla byhåla fick jag sån ångest och tänkte att nä men vi får väl ta oss fram kommunalt med en buss som säkert aldrig kommer gå för utan körkort får man ju inte köra. Men tack telefonen för att du har internet i dig – jag googlade (självklart resulterade sökningen ”köra bil utan körkort” i en träff på flashback. Det är alltid flashback eller familjeliv man hamnar på VAD man än söker på – OBS VAD) och fick fram att de endast får straffbelägga om det inte går att få fram information tillräckligt snabbt och nu för tiden kan de det i sina små datorer som de har i sina små bilar som de kan skriva och söka på med sina små fingrar. Så jag behövde bara träna på att säga mitt personnummer på ett naturligt sätt. Och om de inte hade små fingrar att plippa på sin lilla dator så hade jag fått böta 500 riksdaler.

Kategorier: dåligt, gillas, Tradition, vätska | Taggar: , , , , , , | Lämna kommentar