Tag-arkiv: Jonas

Plötsligt fyller han år igen!

På söndag fyller Jonas år och idag skickade jag sms:et: Hur är det nu igen, ger vi födelsedagspresenter till varandra? Får till svar: Ja det gör vi.

Ok det var kanske julklappar vi brukade strunta i. Och alla andra typer av klappar som allahjärtans eller vårt partnerskaps årsdag osv. Vi har ju två nya dagar nu att inte ge klappar på, mors och fars dag – det tycks vedertaget att par som har barn ihop ger varandra presenter då. Fast just, jag fick -på riktigt! – en klapp på axeln av Jonas på mors dag! Ha! Men allvarligt världen, hur mycket klapps ska en behöva ge?!

Nåväl. Senare kommer ett sms om kupévärmare till bilen. Kupévärmare till bilen. Kupévärmare till bilen? Alltså, ganska torr present ändå kan jag tycka. Men min tankeförmåga är rätt låg trots frodig nattsömn.

Kategorier: Primaterna | Taggar: , | Lämna kommentar

Jag och Jas Mann

Men tjena kolla vad jag har gett mig själv idag:

Laxbraxa

Det är alltså ett par silverjeans. SILVERJEANS. S I L V E R J E A N S ! ! ! Okej, ni förstår att jag är förtjust. FÖRTJUST. F Ö R T J U U U U S T ! ! ! Nu har rosettklänningen fått konkurrens. Mer om det senare. Nu till min hylla i garderoben där jag förvarar byxor. Där finns ett par svarta, ett par grå, ett par gula, ett par råsa, ett par mörkblå och ett par ljusblå. Men det fanns inga i silver förrän idag. Man kan undra hur jag klarat mig igenom livet utan ett par silverjeans?!

När man (jag) sätter på sig (mig) ett par silverjeans, då börjar man (jag) genast dansa (framför spegeln). De glittar ju så fint när man (jag) rör sig (mig), man (jag) blir glad (exalterad) och så kommer man (jag) att tänka på den här fräsiga killen:

Babylon Zoo! Tryck och lyssna -> do the spegeldans!

Jag har också införskaffat mig en ny tisha i färgen ”Pink Floyd”.

om du trycker här kan du få lyssna på hela dark side of the moon, ja jag säger då det

Jag vet att det är lite töntigt med nyproducerade tishor som ser ut att vara använda och älskade redan från början. Men nu är det så att det går faktiskt inte att hitta dessa på något annat vis. Eller jag har inte lyckats hur som. Och jag var inte född 1973 så jag kunde inte köpa en när det begav sig. Stackars mig.

Ja då var det där med konkurrensen jag skulle återkomma till. På måndag i nästa vecka ska jag få vara modell. Ja tydligen kan man bli castad som 31-åring. Jag ska ha mina egna kläder på mig. Håret skall dock min frisör Sofia ordna och det är också hon som frågat mig om jag vill modella. Hon har salongen UpperCut i Uppsala, och ja nu blir det reklam här men det är UpperCut salongen värd! Schysst ställe där håret blir bra. Till och med Jonas tycker om att klippa sig där och det innebär maxat betyg.

Tryck här om du behöver en frisör i Uppsalatrakten

Så nu har jag hjälpt alla frisörslösa själar i trakten och även er som behöver byta upp er. Så men ja klädvalet då. Nu vet jag inte om det blir silverjeans eller rosettklänning… Kanske behöver jag inte tänka på det alls eftersom att det är mitt hår som ska fotas.  Kanske ska jag bara öva på att le snitsigt?

Kategorier: Allmänt, Hår, Kläder | Taggar: , , , , , , , | Lämna kommentar

Fikapaus

Jonas kom ner på stan. Han fick också träffa Ubbe och mandarinanden. Ubbe åkte till Sala och vi gjorde stan och tog en fika.

Svart kaffe & ostmacka, mjölkkaffe & bakelse

Vi konverserade om vad vi åt och lite annat.

Min bakelse och jag själv
Jonas ostmacka och Jonas själv

Vi småpratade lite så här:

Jonas: Köpte inte jag en sån där Schwartzwaldbakelse till dig när du fyllde år?

Johanna: Heter det Schwartzwaldbakelse? Jag trodde det var en Napoleonbakelse.

Tystnad.

Johanna: Vart köpte du den då?

Jonas: På eriksbergsbageriet… där var det längesen man var.

Johanna: Det var också längesen man såg tv-serien ”Psycoville”.

Tystnad.

Tystnad.

Johanna: Vad var det vi pratade om nyss?

Jonas: Om vad bakelsen heter.

Johanna: Men vad sade du när du beställde den då?

Jonas: En sån där!

Kategorier: Vardag | Taggar: , , , , , , , | Lämna kommentar

Skuld

Den här veckan har ju posten regerat. Det blir mycket postinlägg känner jag. Men helt plötsligt så kommer det så mycket mer än bara reklam. All post är ju inte jätterolig. Ett skräckexempel:

För en månad sedan typers så skickade Centrala Studiestöds Nämnden, also known as CSN, post till mig. Det gör de i vanliga fall en gång i början på året sedan jag slutade ta lån hos dem. Då brukar jag få 12 räkningar på lånet jag ska betala i 24 år till. Att få brev av dem i slutet på februari känns inte riktigt lika kul som att få brev från Råsa Panter-klubben. De hade noterat att jag hade en allt för hög årsinkomst 2010, mycket högre än vad man får ha som lån- och bidragstagare. Det är ju inte så konstigt tänkte jag. Jag tog ju lån terminen jag nästan inte jobbade något och inget den terminen jag jobbade heltid. Jag fick vara jobbig och kontakta gamla arbetsgivare och min nuvarande – gräva fram gamla lönebesked.

När jag sammanställde dem så hade jag till min stora förvåning visst lyckats arbeta mig till en för hög inkomst vårterminen 2010. Att jag ska vara så flitig. Jaja det var bara att skicka in och börja oroa sig för hur mycket jag skulle få ge igen. Och om de skulle polisanmäla mig. Sen trösttänkte jag att ”ja men då betalar jag av fortare på lånet” och ”de har ju alltid så mycket att göra på CSN så det kommer ta tid innan beslutet kommer och under tiden kan jag spara undan pengar för den här jättefakturan”. Och de där tröstetankarna tycker jag inte alls känns orimliga. Återbetalningen kommer ju innebära ett minskat lån. Och de har ju alltid jättemycket att göra på CSN, i alla fall i alla andra beslut, så rimligen borde de ju ta ett par månader på sig.

Men hörrni! Personalen på återkravsavdelningen är sjuuukt snabba! Tre arbetsdagar tog det för dem att ta beslut och sen skicka det till mig så att jag hade det den femte dagen. Okej som längst har mitt ärende tagit 4 dagar. Förslag till CSN: Rotera personalen lite så att det blir lite jämnare fördelning på beslutsfarten. Kanske kan de här kontorsrådisarna sätta sprätt på övriga avdelningar också?

Fräsig räkning på i runda slängar 12 laxar

Idag kom alltså beslutet och den saftigaste räkningen på cirkus 12 laxar. Förhoppningsvis kan CSN och jag säga upp kontakten efter kanske 23 år tillsammans istället för 24?  Väl planerad skiljsmässa hur som. Nu tänker jag att Jonas kommer få mina pengar i bidrag så då känns allt jättebra! Han anmälde sig precis till Lidingö-loppet förresten.

Dagens Hong Kong-post var mycket roligare:

Dagens Hong Kong-leverans

Kategorier: Pengar, Verkstadsarbete | Taggar: , , , , , , , , | Lämna kommentar